Ny – radio kommer. Att skapa nya ideer och företag skrämmer både koolegor och myndigheter. Det tas sällan emot med applåder – vi är sämre än sämst att hjälpa och berömma varandra. Alla företag har eller haft sina ”psykfall”.

Undertecknad ska inte skryta men nya saker med små medel är jag bäst på. Ibland har jag varit rasande eftersom jag det senaste decenium varit så ”fattig” att pantrumänerna tjänat mera pengar, sedan stal de min cykel dessutom. Alla de pengar jag tjänat nu har gått till skrivande och mera utbildning.

Jag gnäller absolut inte utan kan bara kallt konstatera att tålamod vinner. Jag är tacksam över mitt liv idag och jag kan också förstå att när jag hade som tuffast så var de två gamla konkurrenter som lyssnade på mitt ”bölande” en kvar i branschen och en slutat båda var VD:ar i stora bolag.

Bevakning och säkerhetspodden är för vår bransch men också för de människor som arbetar inom vårt skrå och där räknar jag polisen och utbildningsföretag – olika säkerhetsorganisationer. År 2017 så var första intervjun med Lundh på kulturhuset jag genomförde en heldel intervjuer men hade alltid i bakhuvudet att det var för tidigt. Det var för tätt in på Panaxia smällen. Dessutom hade en klåpare till journalist på Sveriges radio farit med osanning. Var många som tog tillfället i akt. Svårt för mig att vara uppgäftig då med sex miljoner i ”baken” dessutom stämplad av vårt ”skrå” som skyldig då man är oskyldig – tålamod Håkan. Tålamod.

Hur gör man då en ärlig comeback i det som jag älskar och ändå borta ifrån? Samt dessutom inga pengar – inget. Samt skulder på ca 6 miljoner. Det ska jag berätta. Inte nu utan senare. Framgångsrika människor i Sverige skrämmer folk – märkligt. Lovar – jag lovar aldrig något men ska senare förtydliga detta.

Varför berömmer VI inte varandra mera i denna bransch? Är det för att VI inte gör bra saker? Så är det inte, utan det är och ligger i våra gener tror jag. Man blir istället avundsjuk och vill hellre förstöra så också internt på företag tyvärr. Har startat och medverkat och hjälpt till i över 20 företag i olika branscher. Men när lojalitet finns och glädje samt intresse då jävlar lyckas man med att bygga, sedan en ekonomi diktator!

När det andra börja sprida sig om avundsjuka och förhöja sig på att det går sämre för sina kamrater eller delägare för att kunna positionera sig för att kunna stoltsera med en titel utåt i andra sociala kretsar. Har sett detta många gånger, det är då det ”skiter” sig. Fåfängan tar i överhand ens ego tar vid istället för att berömma sina koolegor eller sätta företaget i första rummet. Det interna ”tjaffset” är och slukar energin på företaget istället för att utveckla bolaget, det tar också lång tid att upptäcka psykopaterna. var på en föreläsning hos företagsuniversitet just om detta. Otroligt bra HR chef kvinnlig. Bloggade sedan om detta var helt lyriskt när jag kom hem. Tror hon är på akademiskahus nu.

Strunt samma – när du/ni skiljs åt så är det som ett vakuum uppstår. Allt lossnar helt plötsligt och människor på företaget startar prata med varandra på helt annat plan. Självömkan och gnället försvinner och helt plötsligt är allt möjligt igen. Det som är viktigt i lägen då företaget är av större karaktär är att kartlägga de minor som redan tidigare är utlagda för chefer som ej ligger i linje med psykopaten ”skiter” fullständigt i företaget utan vill bara nå ett mål. Vara högst i hierkan.

Det kan vara allt ifrån att ringa runt och berätta olika historier som också senare ska passa in i helhelheten. Allt ifrån olika myndigheter till bransch koolegor och andra medarbetare. Har sett och varit med om detta allt för många gånger.

Jag kan glädja er att 9 av 10 faller på eget grepp.

Det kommer att komma en ny social media ide för vårt skrå som jag hittat på – ha tålamod.

Trevlig sommar! Jag har aldrig rättstavat sedan 2010…

Kommentera

Jag förbehåller mig rätten att ta bort inlägg med kränkande, sexistiskt eller rasistiskt innehåll. /H.