Hörde denna historia av en chef på ett relativt stort företag. De frågade om jag kunde hjälpa till med ett speciellt ärende. Några år sedan. Men blev påmind i veckan om detta då jag körde handen i visitkort högen. Historien handlar om en chef som fick mer och mer att göra men kunde inte komma ur situationen. Han var spelberoende och hade skulder men inte mer än andra dödliga. Han var kunnig på det han gjorde. Lite för bra för företaget i min mening. Han körde ett företag i företaget. I min mening trolöshet mot huvudman samt bedrägerier och annat. Han hade extremt dåligt samvete för att han gjorde så här. Detta kom fram i samtal senare.

Mannen hatade sin uppdragsgivare och dess värderingar. Men hade dåligt samvete för sina arbetskamrater. I samband med utredningen så vann personen ifråga en väldigt massa pengar. Han bad alla dra åt helskotta. Han visste inte då vem jag var. Han sa upp sig. Vid denna tid så hade han sex månader. Unikt kan tyckas men han var en av hörnstenarna i bolaget.

Jag satt mitt emot honom när han fick vetskap om att guldet blivit till sand. Jag har själv gått igenom detta. Han tryckte bort telefonen. Tittade på mig fick svårt att andas. Blev blekare och blekare. Han ville vinna tid. När du får ett besked om en sådan här sak då precis allt rämnar är det sjuka som jag själv varit med om. Allt blir liksom stilla och tyst i huvudet sedan blir allt kaos i skallen. Precis som någon öppnat fönster i skallen. Allt rusar och hjärtat ligger på bröstkorgen och hoppar.

Sitt ner och andas halvskrek jag. Han satte sig ner. Vad sa jag. Inga pengar. Inga pengar mumlade han om och om igen. Påminde om Jönssonligan Gösta Ekman.

Berättar mer om denna historia och sensmoralen.